Morgon i Röda Villan



Finns det något härligare än en tidig varm morgon?



Eller alternativ frukost?

Happy Satyrday!

Mamma i soptunnan.

Min son är numera väldigt duktig på att uttrycka känslor. Man kan liksom inte missa vilket känslostadium han är i. Härom veckan var vi tillsammans med barnen på gatan och lekte och hade lattjolajban. Då kom helt plötsligt den stora spännande sopbilen för att tömma gatans tunnor. Vi stod och tittade medan grannarnas tunnor blev tömda men när lastbilen kom till Röda Villans tunna blev det katastrofläge. För soporna skulle sonen inte släppa i från sig. Han sprang skrikandes efter sopbilen och krävde att den skulle lämna tillbaka soporna. 
Vi var då tvungna att gå in för att ta ett allvarligt snack. Trots att soptunnan innehåller äckliga blöjor och annat avfall kunde inte sonen acceptera att sopbilen skulle ta soporna. När jag då frågade honom var vi då ska "spara" våra sopor skulle de absolut placeras i hans rum. Man kan lungt bli matt för mindre.

I går kväll efter ett besök hos Fröken O skalade jag ett äpple till lillprinsen och vi satte oss tillsammans vid matbordet. Som vanligt när något ätligt finns i närheten av mig kunde jag inte hålla mig från att ta en äppelbit. Då grymtade sonen (ett ljud som låter hmmmm med basstämma) och krävde att han skulle få tillbaka biten. Han fick tillbaka en något mindre bit och då säger mitt lilla geni till son " jag är arg" och tillägger "mamma i soptunna". Vilket värde jag har, tog en äppelbit och hamnar direkt i soptunnan. Då frågade jag glatt vad sonen skulle göra när sopbilen kommer och hämtar mamma. Då blev det andra puckar, jag fick en stor kram och ett värmande leende och sonen säger "jag fångar mamma".

Ris och ros med andra ord!
Happy Thursday!

Stugförsta.

Hoppsansa, nu är det två veckor kvar tills det stundande sommarlovet och tre till den faktiska semestern. Jag surfar hejdlöst på utlandssemestermål utan att egentligen vara på väg någonstans, men vem vet kanske en dag bokar jag den där resan som vi talat om så länge. Hur snabbt går det att göra pass nuförtiden? Måste nog ta reda på det......

Jag kan nu äntligen säga att jag är frisk och har krafter kvar till att umgås med min familj (och andra för den delen). Hoppas att det fortsätter att vara så i evigheters evighet.

Helgen har varit mycket bra. Fredag eftermiddag åkte vi till paradiset på jorden, stugan. Det var fantastiskt härligt att få sätta igång ett hus som bara stått ensam en hel vinter. Sonen var i extas och lekte i vattnet och båten. Vi sådde morötter och planterade pelargoner, precis som det ska vara.

Lördag morgon packade sonen sin väska pussade mig och berättade att han snart skulle komma hem igen. När jag frågade var han skulle berättade han att han skulle till stugan. Han tog sin trehjuling och åkte iväg. Kvar stod jag på trappan med ett ömmande mammahjärta. När lillprinsen upptäckte att han glömt flytvästen lagom vid förskolan cyklade han målmedvetet hem och hämtade den.
Man kan säga att stugan gav mersmak. Det enda som var lite underligt var att sonen inte kunde komma fram till var farfar tagit vägen. Stugan verkar vara den plats som han förknippar med sin farfar, han lärde sig dock snabbt att farfar är med farmor i Arvika.

Happy Sunday


Tro att mina jordgubbar blir bra i år!

Det här är den bästa tiden på året i min rabatt. Det är strukturerat och ordning. Påsk och pingstliljorna blommar tjusigt och tulpanerna har kommit upp där krokusarna blommat ut. Perennerna har också börjat på att växa, detta leder till att det ser mycket välvårdat ut. Tro mig att jag passar på att njuta innan allt börjar bli vildvuxet och högt!
I måndags gick jag lös på jordgubbslandet som egentligen är mitt stora skötebarn på tomten. Jag fullkomligt älskar mitt jordgubbsland med de stora fina bärgivande plantor. I litet infall av att vara  överambitiös tog jag rotade skott och planterade i krukor. För tänk om jag skulle lyckas med konsstycket att odla upp egna fina plantor då blir det ännu fler gubbar!

Till och med snöhögen som bara för ett par veckor sedan var tre meter hög har börjat att tyna bort. Den syns dock tydligt här på bilden som jag tog i helgen på mina glassätande pojkar. Halelulia!




I helgen ska vi dock ut på sommarstugan för att plantera årets morötter och kanske låta sonen plaska sina fötter (om han vågar). Det ska bli härligt!

Happy Wednesday!


Döden på bixtvisit.

I fredags var livet på topp! Efter många slitsamma veckor hade jag en kanondag från start till mål. På fredagkväll kommer sambon in från garaget och säger att han är illamående. Jag började ana oråd.

Mycket riktigt en timma senare låg han däckad i soffan av magsjuka.

Igår var det min tur. Jag höll ut fram till det att jag märkte att min blivande make åter igen kommit på fötter så pass att han kunde sitta och se på "Hitta Nemo" med sonen.
Det var groteskt och stundtals bad jag att någon skulle komma och döda mig. Jag ringde till min mamma och berättade hur synd det var om mig, samtalet varade i två minuter eftersom jag inte orkade mer.  På kvällen ringde mamma och erbjöd sig att komma och hämta lillprinsen till Piteå om vi fortfarande skulle vara dåliga idag. Tänk så snälla föräldrar man kan ha!

Idag är det hela över och den intensiva städningen för att utrota alla bakterier är i full gång. För om döden knackar på igen är han verkligen inte välkommen!!!!!

Happy Sunday!

En lugn stund.

Jag sitter i Röda Villans kök med microvärmd tekopp och händerna på tangentbordet för att värma mina stackars händer. Fröken J hävdar med bestämdhet att jag fryser på grund av att jag i morse körde ett stenhårt styrkepass och att musklerna inte riktigt har återhämtat sig ännu. Jag litar till hennes ord och bälgar i mig mitt te.

Lillprinsen ligger och sover (inne på sin tredje timma nu) lite halvkrasslig. Vaknade för en stund sedan men han var då bara intresserad av att jag skulle slänga täcket på honom och låta honom sova vidare. Sjuka barn ska sova så den goda modern låter honom givetvis få sin sömn trots att det kan bli en lååååång kväll.

Den blivan maken är och cochar sitt lag så huset är tyst och stilla. Egenligen är det guld läge att göra allt sånt där som man inte hinner med på dagarna men jag ids inte. 
Sitter och ler åt alla kommentarer från förra inlägget. Jag hade nämligen ingen aning om att sambon inte informerat om sitt modiga frieri och han förtjänade säkert de arga telefonsamtal som följde. Jag får väl skylla på att han inte så ofta har lugna stunder.
 

Happy Saturday!


Att stryka från listan.


Jag har kollegor och vänner som har listor.

Listor för allt. Jag har också listor men de är inga fina post-its som man kan springa och stryka på utan mina finns i huvudet, långt inne, för att jag ska glömma så fort som möjligt. Den stora vårtröttheten har slagit till med buller och bång vilket gör att jag efter arbetet hamnar i en slags dvala som är svår att ta sig ur. Bloggen får allt sin del av detta, den stryks först från min lista.

Förövrigt är allt toppen.

Det verkar som om jag får klassen som jag önskar nästa år, en lugn stabil grupp som jag kan drilla hårt.

Helgens storloppis gick också över förväntan, fyndade en del men vi sålde bort många saker som vi var less på.

Jag och sambon gick i fredags på stans flottaste restaurang för firandet av vår 5-års dag. Mitt i desserten passade han på att fria så det verkar som om jag ska bli en ärbar kvinna (en sak till att stryka från listan).

Som sagt toppen men trött och blogg-glömsk:)
Happy Tuesday!

RSS 2.0