onyinredning

Det finns inget ställe som jag känner mig så säker på som byn som jag bor i. Vi går ibland hemifrån utan att låsa dörren, låser sällan bilarna, plockar inte undan gräsklipparen utan låter den stå där den senast stannade, oftast mitt på gräsmattan eftersom vi sällan hinner klippa klart.

Det är livet i den norrländska idyllen.

Fram till i lördags då grannen under natten blev av med sin SAAB 9000. En tidig 90 talsmodell, ambasadörblå (mina föräldrar har också en) olåst på Röda Villan vägen. Jag och sambon beslutade oss då genast för att börja låsa våra bilar. Två dagar senare (läs idag om du vill) hade vi en alldeles normal stressig Svensson morgon. När lillprinsen var klar att åka var  föräldrarna något virriga. Sambon påpekar att datorerna inte var på sina normala platser och jag söker febrilt efter bilnyckeln. Det löser sig snabbt genom att sambon ger sin bilnyckel till mig och jag upplyser honom om att datorerna (märk väl att det inte är en utan två) inte kommit in från bilen under hela gårdagen. Familjen störtar ut genom dörren och sambon hittar sina två datorer samtidigt som han konstaterar att bilen är olåst. 
"Det var ju bra" svarar jag och hittar bilnyckeln som jag sökt i låset på bagageluckan på bileländet.

Detta var givetvis en engångsföreteelse och kommer aldrig att hända igen! Så potensiella tjuvar kan fortsätta att hålla sig undan!

Happy Tursday!