I natt slog sonen kullerbyttor på Akuten.
Söndagen var som en vanlig söndag ska vara. Sovmorgon hade jag dagen till ära och lagom till frukost ringde systeryster och bjöd oss på middag. Allt var som vanligt fastän ändå en dag som känns som lite bättre än de andra. Skidorna fick tgöra sin premiärtur runt byns spår och sockerbehovet var som bortblåst!
Min syster och hennes man bjöd (som alltid) på en förträfflig gormetmiddag! Det serverades Västerbottenslax med fräsch potatissallad och till efterrätt en suffléliknande björnbärsröra toppad med ett enormt marängtäcke. Jag menar söndagen var verkligen en höjdar dag.....
....ungefär till halv elva snåret på kvällen då vi hör en konstig hostning från övervåningen. Hostningen övergick till ett panikartat skrik av att vår son säger "älp mej, älp mej" och har svårt att andas. Det var med andra ord bara att packa ihop och åka in på akuten med lillprinsen. Av ett sådant spännande äventyr piggnade den "sjuke" till och var vid ankomst relativt nöjd över tillvaron.
Falsk krupp blev diagnosen som vi fick vid halv ett tiden på måndagsdygnets första hälft. Detta firade sonen med att visa läkaren att han allt kan göra kullebyttor, tre stycken till och med. Den stackars läkaren blev alldeles nervös över detta så vi tackade för all hjälp och skyndade oss iväg trötta men lyckliga. De få timmar som sedan var kvar av natten sov vi tillsammans i lugn och ro.
Happy Monday!
