onyinredning

                        

Slut är snart den glada julen och jag måste säga att det absolut bästa har nog varit min mammas knäck. Det är nog första gången på 30 år som jag och min syster anser att mamma faktiskt lyckats med knäcken! Alldeles lagom mjuk och lite seg, inte stenhård som den normalt brukar vara. Ser fram emot nästkommande 30 år och hoppas att hon i fortsättningen lyckats lika bra!

Mina föräldrars hus är som en antikaffär som är uppbyggd via loppisar och auktioner under 40 års tid. Det är saker överallt från golv till tak vilket sonen tycker är jätteroligt! Så de vuxna som vistas i närheten behöver inte fundera på fettförbränningen eftersom det sköter han åt oss. Därför passar vi på att vila ordentligt i hans sovpauser.

Det kanske inte är så konstigt att mitt största intresse idag är antikviteter eftersom jag följt mina föräldrar på auktioner under hela min livstid. Jag är dessutom ganska bra att ha med på auktion eftersom jag har en röst som hörs bättre än de flesta andra. Som barn tyckte jag att det var väldigt roligt att ropa 5 kronor när vi var på auktioner, det var inte alltid så lyckat måste jag säga. En gång höll jag på att få med mig hem en blå toalettstol och jag fick många ilskna blickar av min mamma innan en snäll man förbarmade sig över den istället.
En av de absolut första saker jag köpte för fem kronor var en 50-tals fåtölj. Vi var på en auktion i Roknäs och hade väntat länge på en lampfot som min morfar hade svarvat. När vi äntligen köpt den var det dags för fåtöljen och jag i min vana trogen ropade; 5 kronor! Fåtöljen fick då följa hem och stod i vår friggebod under 10 år. Den klädde jag sedan om i blått tyg och den har sedan den dagen alltid bott där jag bott. 

Äpplet har inte fallit långt i från trädet brukar ju talesättet vara när folk ser likheter i föräldrar och deras barns beteende. Loppisgenen har då tydligt satt sina spår i mitt liv. Tur då att jag har en sambo som av någon anledning också har denna gen. Den stora skillnaden mellan oss och mina föräldrar är att vi säljer saker som vi inte anser oss behöva och min mamma köper ett nytt skåp varannat år för att få plats med allt.